Till umu.se

Hans Adolfssons installationstal från Årshögtiden 2016

Hans Adolfssons installationstal 2016.
Nyligen installerade rektor Hans Adolfsson håller sitt installationstal vid Årshögtidens ceremoni 2016. Foto: Ulrika Bergfors

Ärade rektorskollegor, ärade festföremål, ärade lärare och studenter, övriga akademiska högtidsförsamlingen, mina damer och herrar.

Välkomna till Umeå universitets årshögtid.

Vi har idag samlats för att hylla nya professorer, hedersdoktorer, pristagare och medaljörer.

Dear honorary doctors, you are all scientists from universities near and far, or outstanding contributors to science and culture in different parts of society. Your scientific or cultural interests covers a broad field of expertise, going from environmental research, health, digital development, design, and the love for cooking, such as palt and mandelpotatissoppa.

It is with great pleasure I welcome you as doctors honoris causa at Umeå University.

Det är en stor ära för mig att stå här som nyinstallerad rektor för Umeå universitet. Det är ett mycket hedrande uppdrag, men samtidigt också mycket ansvarsfullt. Universitetets verksamheter är naturligt fokuserade på forskning och utbildning. Utöver det ska vi också sprida information till samhället i stort och samverka kring vad vi gör inom just forskning och utbildning. Som universitet verkar vi på många arenor, såväl lokalt och regionalt, som nationellt och globalt. Vi har höga förväntningar på oss inom alla våra verksamhetsområden, kanske speciellt på universitetet som samverkanspartner, från såväl offentlig som privat sektor. Att universitetet har en viktig betydelse för Umeå som stad men också för hela regionen är det många som kan vittna om. En mycket viktig aspekt när det gäller vår attraktivitet som samverkanspartner är att vi verkligen levererar med högsta möjliga kvalitet inom forskning och utbildning. Utan det är vi inte intressanta som partners, utan det har vi mycket lite att samverka kring.

När det gäller just förväntningar på universiteten i Sverige är det många intressenter som har en uppfattning om vilken verksamhet vi bör bedriva, samt på vilket sätt lärosäten ska styras och ledas. Den autonomi som lärosätena idag åtnjuter, naggas alltmer i kanten, såväl från regering som från intressenter i näringslivet. Visst är det bra att det finns intresse, tankar och åsikter om vilken verksamhet vi bör bedriva. Samtidigt är det av yttersta vikt att vi som lärosäten kan slå vakt om våra grundläggande värderingar, som att värna den fria forskningen, om rätten att ge utbildningar inom områden som såväl studenter som samhället i stort efterfrågar och har behov av, och som samtidigt berikar vår verksamhet och håller i ett långsiktigt perspektiv. Vi måste också själva kunna avgöra var förutsättningarna finns för att vi ska kunna utföra våra uppdrag på bästa möjliga sätt. Vi ska självklart vara en aktiv dialogpartner kring viktiga samhälleliga frågor och utmaningar, såsom demokratiutveckling, bidragande till hållbar utveckling, och med ett ansvar för det livslånga lärandet. Men detta måste ske med verksamhetens bästa för ögonen, och att vi kan stå för det vi gör och samtidigt genomföra våra uppdrag inom forskning, utbildning och samverkan med högsta möjliga kvalitet.

Hans Adolfsson och Lennart Evrell.
Styrelseordförande Lennart Evrell räcker över rektorskedjan till rektor Hans Adolfsson.
Foto: Ulrika Bergfors.

Det senaste årets turbulens inom sektorn kring frågor hur vi exempelvis sköter anställningar och hur vi förhåller oss till regler och ramar, gör att vi har ögonen på oss. Det är bra! Mycket av vår verksamhet sker finansierad med skattemedel och vi måste klara externa granskningar genom att ha rena och transparenta processer. Det är en självklarhet att vi ska hålla en hög kvalitet i allt vi gör, oavsett om det gäller forskning, utbildning, eller vårt myndighetsutövande, utan att vi för den skull försöker ta några genvägar. Här har vi alla ett stort ansvar.

Att Umeå universitet under förra året fyllde 50 år kan inte ha undgått någon. Universitetet invigdes 1965 som Sveriges femte universitet. Jag närvarade under högtiden 2015 och föga trodde jag väl då att jag ett år senare skulle stå framför er som rektor för Umeå universitet.

Det var många som tidigt agerade för att Norrland skulle få ett lärosäte för högre utbildning och forskning. Gösta Skoglund, riksdagsman från Umeå och Karl Mäler, dito från Sollefteå, motionerade i riksdagen 1946 om att en utredning kring ett lärosäte i Norrland borde genomföras för att som de beskrev det hela ”mindre bemedlade ungdomar borde beredas möjlighet till högre studier och då måste utbildningsplatserna fördelas jämnare över landet”. Ett intressant sammanträffande är att nämnde Karl Mäler råkar vara far till min svärfar, dvs min frus farfar. Föga anade han nog att någon i familjen skulle stå som rektor för ett sådant lärosäte 70 år senare. Andra som påtalat behovet av ett lärosäte i norr är bland annat professor Gunnar Blix som under en debatt vid Norrlands nation i Uppsala 1955 framförde att frågan om ett universitet i Norrland inte bara var en fråga för den norra regionen utan i högsta grad en riksfråga. Vid utvecklingen av den högre utbildningen där enligt professor Blix ”djupare svep i ungdomskadrerna skulle tas” fanns det enligt honom ”skäl att ta vara på den norrländska gräddan innan man öser fram blåmjölken i söder”

Nu är ju inte Umeå universitet ett lärosäte med enbart lokal rekrytering. Sett till helheten av de drygt 30 000 studenter som läser vid universitetet, kommer blott en fjärdedel från de fyra nordligaste länen. Många av våra studenter lämnar rikets storstadsområden och kommer till Umeå för att utbilda sig. Vi har också en mycket bra rekrytering av internationella studenter vilka berikar vårt studentliv såväl inom utbildningen som på campus och i staden. Att Umeå som stad och Umeå universitet placerar sig högt i den internationella studentbarometern är ett gott tecken på att vi över en längre tid gjort något bra, att vi tillsammans skapat en bra miljö och atmosfär för såväl svenska som utländska studenter. Att vissa av våra utbildningar dessutom rankas som bäst i världen är något vi alla ska vara stolta över. Låt oss fortsätta på den inslagna vägen.

I slutet av november väntas regeringens proposition för forskning, innovation och högre utbildning komma. Det har talats om en långsiktig satsning där ett antal samhällsutmaningar som bland annat klimat, hälsa och livsvetenskap, hållbar samhällsutveckling, och skolan kommer att vara prioriterade områden. En försmak på vad detta kommer att innebära fick vi när 2017 års budgetproposition nyligen presenterades. Regeringen avser att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning, utbildning och innovation, genom att sammanlagt öka forskningsanslagen med 2.8 miljarder kronor till år 2020. Av dessa medel är 1.3 miljarder avsedda att gå till universitet och högskolors basanslag för forskning och forskarutbildning. Det här är naturligtvis mycket glädjande, då vi länge tryckt på vikten av ökade basanslag. Mindre glädjande är att resterande 1.5 miljarder går till externa statliga forskningsfinansiärer för olika samhällsviktiga satsningar. Det gör att regeringens ambition med att höja basanslagen så att vi som lärosäten ska kunna skapa attraktiva och trygga anställningar, och långsiktigt ta ansvar för forskningsinfrastruktur tenderar att gå om intet. Med en fortsatt hög grad av externfinansierad verksamhet kommer en stor del av basanslagen även i framtiden att behöva användas till medfinansiering. En ytterligare osäkerhet i sammanhanget är hur basanslagen kommer att fördelas. En gissning är tyvärr att stora och forskningstunga lärosäten inte kommer att vara prioriterade.

Höjda basanslag eller inte, av de områden som regeringen avser att satsa på ligger många inom ramen för vår verksamhet, vilket gör att vi framgångsrikt borde kunna vara med och konkurrera om de medel som kommer i framtida utlysningar. Om vi ser till hur det gått för universitetet på den fronten under den senaste tiden så är det glädjande att kunna konstatera att forskare från Umeå universitet varit mycket framgångsrika i de utdelningar som kommit från såväl statliga som från privata finansiärer. Det här är också något som jag hoppas att ni nyutnämnda professorer kommer att vara framgångsrika i.

Jag har nu varit rektor för Umeå universitet i 113 dagar och den positiva bild jag hade av universitetet innan jag tillträdde har än mer förstärkts under min tid här. Vad är det då som gör Umeå universitet till ett så bra lärosäte. Jag vill sammanfatta det med närhet, öppenhet, och nyfikenhet. Vi är ett brett universitet med i huvudsak all verksamhet samlad på ett sammanhållet campus, vilket gör det geografiskt lätt att gå över institutions- och fakultetsgränser. Den närheten skulle inte betyda något om den inte samtidigt kombineras med både öppenhet och nyfikenhet, något som våra forskare och lärare verkligen visar och som leder till många fruktsamma samarbeten inom både forskning och utbildning. Jag vill därför tacka alla medarbetare och studenter för det goda arbete ni gör för att lyfta Umeå universitet till ett fantastiskt lärosäte – det är verkligen något värt att fira!

Än en gång hjärtligt välkomna till årshögtiden 2016.

Hans Adolfsson,
rektor vid Umeå universitet
 


Sidansvarig: Daniel Andersson

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Hans Adolfsson
Umeå universitet
901 87 Umeå 

Besöksadress
Samverkanshuset, Universitetstorget 4, plan 6

Tel:  090-786 53 50

Kontaktformulär

Kontaktinformation

Rektors samordnare

Malin Larsson
Tel: 090-786 71 08

Ledningsstöd

Rektor och universitetsdirektör

Katarina Andersson
Tel: 090-786 63 27

Ledningsstöd

Prorektor

Anna Tjernberg
Tel: 090-786 55 48

Ledningsstöd

Vicerektorer och biträdande universitetsdirektör:

Karina Sandström
Tel: 090-786 52 02

Besöksadress:

Samverkanshuset, Universitetstorget 4, plan 6